.

Jag har inte kommit igång. Jag är fortfarande väldigt färsk.

Men alla är snälla, så jag säger KÖR!!  Det känns fortfarande tryggt och bra här, men navelsträngen måste av så småningom.

Vi kör en testomgång. Funkar det inte så återvänder jag.

Men jag testomgångar inte själv, så följ med nu!

Jag kommer att svika er, inom en snar framtid. Beroende på hur man tolkar saker och ting kommer ni tycka att jag sviker.
Men ur ett annat perspektiv kan man se det som en nystart, en förändring.

Bloggplatsen.se here I come!   Men det är bara på test, man kan ju inte säga att maten är äcklig om man aldrig har provat?!

Puss & Kram

Jag vet inte hur jag ska palla kommande vecka, kommande skolvecka dessutom. Jag är så sjuttsingens trött hela tiden, att klockan ringer spelar ingen som helst roll, jag. vill. sova.(!!!) Skräpning, skärpning.

Jag har förresten tänkt på det där jag nämnde för ett par dagar sen. Huruvida man skulle våga beställa förlovningsringa på nätet..
Min mamma gjorde det. Hon är nöjd.
Jag skulle kunna göra det, tror jag. Jag menar, varför inte?
Jag är sån torsk på allt vad internetshoping heter, så jag skulle inte bli förvånad om jag senare sitter och betalar en räkning på en ring..
Fast, magkänslan då? Jag vill ju att magen säger "RÄTT RÄTT RÄTT" ding ding ding! Vi får se, när den dagen kommer så behöver vi i alla fall vara två om det beslutet.

Det gick överstyr nu. Det blev tråkigt. Jag ska vända mig till köket, pyssla ihop lite frukost. En lyxfrukost, slå på en film och njuta av min absoluta sista lediga tisdagmorgon, på bra länge!

HAH! Jag somnade om och vaknade för en halvtimme sen och känner mig som en fet looser. Varför kunde jag inte bara gjort kaffe, slagit på en film myst med ögonen öppna?   Äsch, gör ett nytt försök imorgon. För sen är det fan på allvar..

Magen kurrar så jag ställer mig och gör en smoothie och passar på att titta på en disneyfilm medans det inte finns någon hemma, som tycker att action är bättre. Som om det vore så, liksom.


Förresten, vårat vardagsrumsbord har skickats hem till mamma. Jag som till och med, specifik angav att det skulle levereras till en annan adress. Jag. blir. Galen.

Allt är precis i sin ordning nu. Det är höst. Och det märks. Men jag gillar det, allt är tio tusen gånger mysigare under den här delen av året.

Jag sitter i soffan, med datan. Funderar på kaffe. Eller en smoothie..Vem försöker jag lura?
I samma sekund som Emil stänger ytterdörren vänder jag mig till rätta i soffan, ställer klockan på nio eller något och somnar om. Jag gick bara upp nu för att visa mitt stöd, att det är Ok att vara förbannad när man ska jobba första dagen efter tre veckors ledighet, om det ändå bara va då han va förbannad på mornarna.
I forsättningen ligger jag kvar i sängen tills jag får ett sms "Framme på jobbet nu, kusten är klar!"

Fruktosten är avklarad och jag har inga planer förrän i eftermiddag, innan skulle jag dessvärre behöva stryka endel, så nio blir perfekt. Eller tolv. Jag hatar visserligen känslan av att "JAG SKA SOVIT BORT PRECIS HEEELA DAGEN..", den ger mig kalla kårar. känslan alltså.

Sa jag att jag va trött? Ögonen går i kors och om 5 minuter får jag vända mig om.

Woop! I'm back.  Men bara för en snabbis...

Vi har haft semester här. Datorn har legat gömd i garderoben hela sommaren, bokstavligttalat. Men, imorgon är karlen tillbaka i rutiner igen och jag tänkte också försöka ställa om mig, för på onsdag har även jag slut på ledighet..

Men det ska bli skönt. Jag gillar att gå upp tidigt och sitta på bussen och lyssna på radio. Det är min stund på dagen, då är jag helt ensam och kan bara tänka mig själv, om jag så vill.

Nu väntar vi kaffebesökk och sen ska vi bara ta det lugnt. Som sagt är vi back to reality imorgon, och då måste man ladda batterierna extra länge.

Tänkte försöka bjuda på lite bilder snart också. Vi har nemligen rustat om lite här henmma under våra tre veckor, nya färger, nya möbler men framförallt nya stilar. Och det blir så bra.
Anledningen till att jag säger "blir" är för att Nej, vi är inte klara än. Det är fortfarande hur mycket smått pill och plotter som helst som ska införskaffas och sättas upp och spridas ut i lägenheten, men till vintern är vi nog Helt klara, men allt vad man kan tänka sig vilja förändra i denna lilla lya.  Vi hörs lite senare vänner, och välkommen tillbaka!

Jag gör som alla andra och skyller på sommaren och värmen. Dessutom har vi bara en dator i hushållet nu, som vi nästan, bokstavligt talat, får slåss om.

Tack gud för Iphone!

Jag har sommarlov och jobbar om vart annat. Snart har vi semester tillsammans, och då kanske man kan känna sig ledig på riktigt?
Som det ser ut nu jobbar jag några dagar är lediga i några, och så har det hållt på hela juni. Men som sagt, snart så.

Det var såå länge sen jag skrev, så om jag skulle försöka uppdatera er om allt vet jag inte riktigt vart jag ska börja. Vi skippar det.

I helgen står barnkalas och grillmiddag på schemat, jag längtar! Konstigt va, att längta till ett kalas, där hälften av alla bjudna är under 5 och resten är morsor.
Men på något sätt kamoflerar jag mig så bra att jag passar in.

Nu ska jag städa, jobba 16-20 och sen ska det pysslas. Eftersom att jag blir hemma själv ikväll kan jag lägga papper och lim lite vart jag känner för, utan att någon bryr sig. Vilken dröm!

Jag tror inte riktigt att jag har förstått att det är sommar än, och långledigt dessutom. Jag slasar omkring, och dagarna går.
Det är så här vi har föreställt oss att lovet absolut inte skullle få bli. Men men, jag tycker att det är skönt!

Snart ska jag byta om till bikini och rensa lite ogräs. Så pluskans rädd att det ska dyga upp en huggis i rabatten bara... Men de trivs tydligen bäst i skogen? Jag överlever nog.

Det finns egentligen hur mycket som helst som vi skulle behöva påta med ute i trädagården, men det finns tyvärr ingen ekonomi till det, så grannarna får tycka att det ser för jäkligt ett tag till. Snart så.

Vi hörs lite senare, och då ska jag berätta om en katt...

Sommaren har dragit igång, och vi finner inte en lugn stund. Datorn hamnar på hyllan, och det gör i stort sett alla andra 'vardags sysslor' också, men jag gör ett försök att hålla bloggen i rullning ändå.

I helgen var vi på bröllop. Det mest sagolika bröllop man kan tänka. Magin låg i luften ända in på småtimmarna, och kärleken var på max.
Vi kom hem sent och vaknade sent igår, och sen låg vi på soffan heeeela dagen. Det får vi ju ta igen idag kan man ju säga.
Storstädat har jag gjort och ikväll åker vi och storhandlar. Men det är skönt att fylla på! 

Jag hade ju ett mycket speciellt uppdrag till bröllopet, som ni vid det här laget borde ha förstått, blommor!
Jag är så evigt tacksam, varenda gång jag står inför någon sån här, det är en så stor ära och det leder oftast till fler jobb, att jag ångrar inte en sekund att jag fick ligga sömnlös flera nätter för att alla bitar inte låg på plats.
Dessutom knyter man många nya band till folk tack vare att man är så involverad i den största festen i parets liv. Vi har nyfunna vänner, som är säker på kommer att stanna livet ut!

Nej, det är dags att ställa sig och husa i köket nu. Smell ya later!

Innan det är dags att krypa till kojs tänkte jag skriva av mig lite. Brukar faktiskt vara lättare att somna då..

Norska Hollywoodfruar, vilket jävla bajs! Nä, inte alls i samma klass som de svenska, och då har jag inte varit ett jätte-fan av de heller..

Idag fick jag hem min klänning till bröllopet vi ska på om två veckor, och vilken dröm! Den är så himla fin, och den är så perfekt att jag skulle vilja sova i den!
Men jag får minsann vänta.


Ikväll har jag ägnat tid åt att tömma min dator på skrot. På allt den innehöll egentligen, fört över det till hårddisken på den stora datan och nu är den redo att lämnas in över sommaren. Hur ska jag nu klara mig? Vi har förvisso ett par datorer som skräpar i garderoben, men frågan är om de fungerar som de ska..

Nä, dags att krypa ner brevid svettig man och snuffa nacke kanske. Imorgon väntar en hel-spännande dag!

I flera tidigare inlägg har jag gnällt om min rädlsa för ensamheten. Hur jag blir helt paralyserad när jag är ensam hemma. Jag blir rastlös, mitt tålamod tryter och jag finnger inget som helst att göra, trots att det finns tusen saker som ligger på mina axlar jämt!

Idag blev jag som sagt räddad av min moster och hennes familj. Hennes två årig dotter stället helt apropå ingenting frågan: "Elin, var är din pappa?" Vi har aldrig tidigare pratat om detta, så jag blev minst sagt förvånad när hon frågade.
Han åker flygplan i himlen är vad hon tror, nu.

När jag satt och väntade på bussen sitter jag brevid en tjej, som visar sig vara pinsamare än vad hon såg ut.
Hon stöter på en vän, varpå en väldigt intressant och häpnansväckande konversation startar

Vän- Var har du din kille då?
Tjej- "rycker och flaxar med armarna" - Vet inte, bryr mig inte.
Vän- Är det slut?
Tjej- Han är tillsammans med mig, jag är Inte tillsammans med honom.
Vän- schysst. Då kanske man får chans till tuttar ikväll då? Har i och för sig redan sett dem..
Tjej- klart du får. Det vet du!

Jag tror tyvärr inte att det fanns en gnutta ironi i detta, och det skrämmer mig. Finns det verkligen så lätta tjejer? JAg menar, lätta finns det ju, men SÅ? Jag fick ont i magen. Stackars tjej, och stackars hennes kille.

Tjej- Vi ska åka utomlands om en månad, och det vill jag inte missa. Så jag dumpar honom efter resan.

Huja huja, det finns verkligen skräckexemplar..

Precis innan de ska kliva av säger hon:
-Det måste vara ödet! Jag har gått omkring och varit kåt hela dagen, och så dök du upp. Det måste verkligen va ödet!
Vän- Jag brukar vanligtvis inte tro på ödet, men nu gör jag fan det!

De som känner mig vet vilken sjukling fobi för ormar jag har skapat. Jag kan inte minnas vart den började, men jag vet att den inte alltid har funnits där. Men jag kan inte äns se på tv, på ett fotografi eller en målad bild om det finns ormar med. Då säger det väl sig självt att min största fasa skulle vara att stöta på en, på riktigt?!
(Jag vill då notera att mina svärföräldrar, vi själva, och många i våra familjer bor i områden där det kryllar av dessa vidervärdiga djur..) Hur jag klarat mig under alla desas år, vettetusan!

MEN HUR SOM HELST. Tog denna tur slut idag.

Jag har varit på grillmiddag hos min moster, som har två katter. Super mysiga katter, ända till idag.
Medan vi sitter och äter gräver kattfan runt i gräsmattan och lurar efter något. Han gjorde mig självklart supernervös, och jag kände på mig att det snart dyker upp något väldigt äckligt.
Efter ett tag inser vi att det är en kopparödla. SÅÅÅÅ ÄCKLIGT!  Jag har aldrig förr vågat befinna mig på samma plats på en sån äcklig varelse. Men det hände något i lilla huvudet mitt idag. Jag fascinerades över den lilla masken, blev nyfiken och gav mig själva fan på att JAG MINSANN SKULLE TITTA!
Och det gjorde jag. Jag har tittat på en riktig orm. (Kopparödlor är också brutala ormar i mina ögon) och det känns bra. Jag försöker imponera på alla som känner mig nu, men det är såklart inte en lika stor sak för alla andra, som för mig!

Vi hörs om ett tag igen. Jag har fler saker att berätta! PUSS

blubb blubb blubb. Jag simmar omkring i vår lägenhet och väntar på posten i ena sekunden, att min simsgubbe ska träffa en man i andra och nu väntar jag på att min gubbe ska svara på min matlista. VAD VILL DU EEETa, gosse?

Jag är en fisk utan fenor. Jag finner ingen som helst inspriation när jag står i köket, jag blir bara sugen på en massa gottigott hela tiden.

Förra lördagen köpte jag med mig frukt, och glass. Fruktsallad var planen.
Frukten ligger fortfarande kvar i kylen, orörd.


JAG MÅSTE BERÄTTA!
Vad som hände mig när jag gick till bussen här om dagen. Jag hade dagen innan fått hem mina röda, låga converse. Alla converseägare vet att man känner sig lite halvklumpig första dagarna, då skorna är stenhårda och verkligen otöjda(....)
Anyway. Jag är påväg in mellan ett litet område, som egentligen är samma område som vi bor i. Villor, eller radhus kanske (?) Vägen ser ut som så här . Hus - trotoar - VÄG - trotoar - Hus. Ni förstår, som det ser ut egentligen överallt.
Min vänster fot hamnar utanför trotoaren och jag faller som en tunn pannkaka till marken.
HUR LYCKAS MAN? är min fråga till er.
Knogen på lillfingret är uppskrapat, handflatan på vänster hand, och på höger knä är jag lila-gul-blå-grön och brun.

Ikväll dealar jag till mig mat.
JAg försöker tänka att eftersom att jag ska lämna tillbaka ett par skor imorgon, värda 399:- , så har jag helt plötsligt 399:- att göra vad jag vill med.
Äsch. Jag har dom ju inte än, men mina pengar är Inte märkta!

På min lediga dag blir jag väckt, klockan halv sju, av vad jag tror är en mysig puss. Till pussen följe kommer " Kan du hjälpa mig att raka av mig håret, älskling?"

Jag är inte äns bra på det där med rakapparat. Men det gick bra! Jag är hemma själv nu, och kan inte somna om. Ska väl äta lite frukost och sen tror jag att jag behöver spela lite..

Så for solen har landat på vår altan ska jag inta våra sjukt obekväma stolar och få lite, eller mycket, färg. Det är väl inte för tidigt längre?

Vi hörs sen kamrater!